Socialistiska ungdomen

1

Så framåt, du ungdom, med glödande tro

På framtidens härliga sak :

Att reda för kommande släkten ett bo

Med frihet som skyddande tak !

 

Mot våldet, förtrycket vi djärft storma an,

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

2

Man slagit i bojor och bundit med band

Den arflösa människoätt,

Och söker med rikedomslagen i hand

Utplundra på tusende sätt.

 

Mot våldet, utplundringen storma vi an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

3

Man pekar mot himlen och bjuder oss tröst

I dumhetens kväfvande famn,

Men tystnad för evigt är Jehovalrs röst

Och glömska skall hölja hans namn.

 

Mot gudstron, vidskepelsen storma vi an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

4

Hvad skola väl vi med en gud som är död

Och himmel, förlagd till det blå ?

Vi bygga här nere, till värn i vår nöd

En himmel, dit alla få gå.

 

För himmel på jorden vi käckt storma an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

5

Att skydda de rike och all deras makt

Man gifvit oss vapen i hand

Och ställt oss vid pänningepåsen på vakt,

Det kallas att »värna vårt land ».

 

Mot militarismen, mot kriget ryck an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

6

Och har väl det landet här uppe i nord

Förtjänat att därför vi slåss ?

At drönare bjuder det dignande bord,

Men smulorna kastas åt oss.

 

Mot militarismen, mot kriget ryck an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

7

Vi vilja ej krig och vi vilja ej död

Åt brodern på hinsidan haf ;

Vi vilja åt alla förlossning och bröd

Och gräfva förtryckarnes graf.

 

Mot militarismen, mot kriget ryck an

Till vapen, båd’ kvinna och man !

 

8

Så framåt, du ungdom, med fanan i topp

Hvad rör dig väl feghetens hån ?

Ty vi skola komma som segrande tropp

Med lycka åt armodets son ;

 

För frihet och lycka, mot våldet ryck an

Till vapen, båd’ kvinna och man !